Guld- koppar och zinkmarknaden

Gexco kommer huvudsakligen att påverkas av marknaden för guld och zink. Gruvindustrin är på många sätt olik tjänste- el­ler verkstadsindustri. Utveckling av nya projekt innebär en hög risk och tar lång tid, upp till tio år. Gruvbolag producerar metall­koncentrat, vilket är slutprodukten för gruvdrift. Slutprodukten är mycket homogen och i det närmaste identisk med konkurrenternas slutprodukt. Priset på metallkoncentrat sätts på världsmarknaden. I det specifika fall då råvaran ifråga är guld, kommer slutprodukten aldrig att konsumeras. Allt guld som producerats finns fortfarande i omlopp i världen.

De största zinkproducenterna är Kina, Australien och Peru som tillsammans står för omkring 51 procent av produktionen. Europa står endast för omkring 9 procent av global zinkproduk­tion.

Asien står för omkring hälften av världens zinkkonsumtion. Kina står ensamt för omkring 29 procent av användningen av producerad zinkmetall medan USA och Tysk­land är västvärldens största konsumenter. Den globala produk­tionen av zinkmetall uppgick 2007 till 11,448 miljoner ton. Zink­metallkonsumtionen uppgick samtidigt till 11,365 miljoner ton.

Produktion av guld från gruvor utgör omkring 65 procent av utbudet medan försäljning av guld från centralbanker och återvinning står för resterande 35 procent. De största guldproducerande länderna är Sydafrika, Australien, USA och Peru.

Smyckesindustrin står för närmare 90 procent av den globala guldkonsumtionen och är lokaliserad till Italien, USA, Turkiet samt flera länder i Asien.

Global gruvproduktion av guld uppgick 2007 till omkring 2 476 ton. Samma år uppgick totalt utbud av guld till omkring 3 451 ton. Total fysisk efterfrågan på guld (exklusive nettoefterfrågan genererad av finansiella instrument och investeringar) uppgick 2007 till omkring 3 263 ton.

Zink

Zink (Zn) är världens volymmässigt fjärde största metall (efter järn, aluminium och koppar). Zink används i ren form i olika applika­tioner som korrosionsskydd: förzinkade stålprodukter såsom plåt, armeringsjärn eller offeranoder på skepp eller broar. Korrosionsskydd står för cirka 50 procent av all zinkanvändning.

Zink används även i legeringar som mässing. Ytterligare industriella användningar för zink är i batterier eller som gjutgods inom bilindustrin. Dessutom används zinkoxid som vitt pigment i färg och i gummiindustrin, men även som tillsats i kräm för solskydd.

Efterfrågan på zink under perioder med ökande välstånd illustreras väl av följande exempel: 1960 konsumerades cirka 2,5 miljoner ton zink i västvärlden. Volymen mer än fördubb­lades under en period av stabil välståndsökning och nådde 5,8 miljoner ton 2002.

Den totala zinkförbrukningen i utvalda tillväxtmarknader - Kina, Indien, Syd- och Nordkorea, Thailand, Sydafrika, Mexico och Brasilien - uppgick 1960 till 233 000 ton. 2002 uppgick zinkförbrukningen i dessa länder till 3,0 miljo­ner ton, det vill säga mer än en tiodubbling under drygt 40 år. Tidsintervallet har valts för att visa att den ökade metallefterfrågan i tillväxtmarknader inte har haft mer än marginellt inflytande på metallpriserna fram till 2002.

Koppar

Produktionen av koppar sker till stora delar i nära anslutning till halvfabrikat- och komponenttillverkare i Europa, Asien och Nordamerika. Chile är också en stor nettoexportör till både Asien och Europa. Asien som konsumerar hälften av den globla produktionen, visar den snabbaste ökningen i både konsumtion och produktion och Europa använder cirka 23 procent av den globala produktionen.

Kopparproduktionen uppgick under 2007 till 17,2 miljoner ton och konsumtionen låg på 17,4 miljoner ton.

Ökningen av kopparproduktion klarade inte av att fylla den ökade efterfrågan i världen och därför har kopparpriset befunnit sig på en stabil och hög nivå under året. Ett minskat bostadsbyggande i USA är ett huvudskäl för den minskade efterfrågan i västvärlden vilket i sin tur mer ärn kompenserades av fortsatt stark efterfrågan i utvecklingsländer.